jävla fetto

Vilka framsteg det sker i mitt liv.
Fortfarande lika fet.
Fortfarande lika deprimerad.
Fortfarande lika jäkla trött på allt!

Efter att jag och min pojkvän ätit lite idag sa jag att jag var tvungen att spy. Vi har pratat om det och han vet hur jag känner inför det. Jag tänkte inte göra det, jag ville vara duktig. Efter 30 minuter går jag in på toan. Jag vet vad som måste göras. Min pojkvän säger då, - Nej, vad ska du göra nu? Skärp dig!!
Jag väntar på att han ska gå till toan, ta ut mig, ta mig till soffan och omfamna mig och krama mig i sin trygga famn. Gömma mig från alla bekymmer. Men nej. Jag låser istället dörren. Väntar fortfarande på en reaktion, men han agerar inte =(
Varför bryr han sig inte? Är jag så jävla fet att inte ens min pojkvän kan  med att hindra mig från att spy? Då är det riktigt jävla illa. Ett jävla fetto är jag!








Fetare och fetare?

Jag vet inte om jag inbillar mig, men det känns som att jag går upp 1 kg per dag, jag känner mig fetare för var dag som går. Inte kul alls. Vad är det som händer!! Can´t stand it. =(

I morgon måste jag skärpa mig ännu mer. Det jag gör nu fungerar bevisligen inte. Ny vecka, nya försök. Det brukar låta så :/

Ha en bra kväll!

VIKTNEDGÅNG? JA TACK.

Varför finns det inget piller som gör att man går ner 10 kg på en dag?
Utan bieffekter!

That would be perfect.

BANTA BANTA BANTA

Hur kommer det sig att jag alltid känner mig fetast?
Vad jag än gör. Vart jag än är. Med vem jag än är?
Varför är det så?

En utan mina tjejkompisar är verkligen hur fin som helst, jag har alltid sett mig själv som fetare, större och tjockare. Men för att bli objektiv så kollade jag hennes klädstorlek. Vi hade nämligen köpt likadana shorts. Hon frågade vad jag hade för storlek på mina. 34 sa jag, och det visade sig att hon hade 38 på sina. VARFÖR tycker jag ändå att jag är så mycket fetare? VARFÖR? Vi är enligt klädstorlekarna typ jämnstora. Ändå känner jag mig som ett fetto på 200kg brevid henne.

Alla mina kompisar verkar vara hälften så stora som mig. OCH DÄRFÖR MÅR JAG DÅLIGT. Jag vill inte visa mig bland folk egentligen. Det känns som att folk bara kollar på min fetma. Jag orkar inte det längre.

Det händer ofta att jag festar med min pojkväns kompisar, vilket är trevligt. Dock är alla deras tjejer supersmala. Samtliga väger typ 30kg och är 1,60 i runda slängar. Hur konstigt är det inte att jag känner mig fet då? När jag dessutom är 1,75cm lång? 15cm längre och fetma på det, J´s kompisar måste se mig som en jätte.

JAG ORKAR INTE!
Jag orkar inte vara fet.
Jag vill vara lite och mager.


gör mig mager

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅHH!
Jag finner inga ord.
Jag kan inte övervinna min besatthet av perfektion.
Jag vill bli smal.
JAG VILL, VILL, VILL.
Det är allt jag vill just nu.
Jag vill att alla kläder jag har ska hänga på mig, ramla av.
Jag vill inte att folk ska säga att jag är smal.
Jag vill höra mager. FÖR mager.

Vill bli smal

Jag vill bara bli smal.
Jag orkar inte mer.
orkar,
orkar,
orkar,
orkar
ORKAR INTE MEEEER!!!!!

Viktnedgång

Hej igen!
Det blev ingen mat när han kom hem igår. Det behövdes inte, han tjatade inte ens. Idag åt jag ingen frukost och ingen lunch, men jag var tvungen att äta lite middag nyss. Det håller inte.

Jag kommer aldrig lyckas gå ned i vikt i fred. Utan att någon är på mig. Han är på mig, han vill mig väl jag vet. Han vill mitt bästa. Jag köpte till och med godis för att slippa diskussion. Får se om jag spyr upp det. Jag undrar hur. Hur ska jag göra det utan att han märker. Min älskade. Han ska inget veta.


Har jag anorexia?

Jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Jag har äntligen lyckats gå ner i vikt. Jag vet inte hur mycket. Har inte vägt mig på länge.
Alla i skolan börjar kommentera. 
SLUTA! Jag vill inte höra att jag är smal, sluta ljuga!
 
Jag är inte sjuk. Jag har kontroll, tror jag. Jag börjar tvivla.
Speciellt eftersom jag verkligen har lyckats gå ner i vikt. Jag har velat gå ned i vikt så länge men mat har betytt för mycket för mig. Mat och godis har alltid varit ett hinder. Jag har aldrig kunnat motstå godis. Speciellt inte choklad och nu är det nästan enkelt för mig att avstå. Jag lockas inte när min pojkvän kommer hem med massa godis, förut hade jag ätit hur mycket som helst.

Det är något som har hänt. Något som gör att jag har kraft att stå emot. Det är jag både glad och orolig för. Jag vill ju gå ner i vikt, jag vill ju bli smal, jag vill inte vara fet. Men jag blir samtidigt orolig. Tänk om det går för långt?

Ibland känner jag mig som en idiot.
Varför tror jag ens att jag är sjuk? Eller tror och tror. Det känns som att jag driver med alla. Med mig själv. Det känns som att alla ljuger när de säger att jag är smal. Det känns som att jag döjer fettet bakom stora kläder så att ingen ska se. Det är därför alla säger att jag ser smal ut. Men jag vet sanningen. Sanningen är mina feta armar, mina enorma lår, min gigantiska fläskiga röv och mina äckliga fettohöfter.

Folk kommer ångra att de sagt att jag är smal när de får se mig i bikini, när fettet syns. Allt jävla fett.
Jag känner mig som en fet, äcklig tönt.

Jag vill inte ha uppmärksamhet från folk. (Eller vill jag det?)
Egentligen vill jag bara bli smal. I fred, utan kommentarer om att det är fult med för smala tjejer, fult med revben som syns, fult med synliga höftben och obefintlig röv. FÖR JAG HAR INTE DET!! Jag är inte smal, jag har inga synliga ben. Jag har synligt FLÄSK OCH FETT, det är det enda jag har.

JAG ORKAR INTE!

Thinspo


Jag har inte vägt mig på länge. Det känns som att jag bara blir fetare och fetare. Inte alls kul.
Vill bli smal. Gärna innan studenten och allt.
VARFÖR ska jag vara så äckelfet?


Vill bli smal

Hej hej!
New day, even moore hunger.
Jag hatar att jag inte överlever utan mat.
Hur ska man kunna klara av att plugga när man är helt yr i skallen?
När man ser dubbelt och är svimfärdig. Inte lätt.

Men det kommer vara värt det.
Varför behöver jag äta så mycket? Alla andra kan klara sig på några smår nötter, inte jag.

Jag vill bli smal.

Thinspo

Jag behöver det här.


image274   504517-6


 


Sluta äta?

Jag skulle vilja gå ned ganska många kilon.
Jag vet inte hur.
Börja träna? Men jag är så lat, plus att jag inte vill visa mig ute bland folk.
Sluta äta? Kanske, om min mage kunde skärpa till sig.

Jag är 175cm lång ungefär. Jag skulle vilja väga 50 kg, det är några kilon kvar tills dess.
Jag sa till min pojkvän att jag skulle vilja väga  45 kg, då skulle jag ha ett BMI på 14,8, om jag minns rätt. Det är extremt lite, då gränsen för anorexia ligger på 17,5.
Han reagerade inte ens.
Hans enda kommentar var : Mår du bättre så gör det då.
Han tycker att  jag är fet. Min egna pojkvän.

Viktnedgång

JAG VILL GÅ NER I VIKT
JAG VILL
JAG VILL
JAG VILL
JAG VILL JAG VILL JAG VILL JAG VILL JAG VILL JAG VILL JAG VILL JAG VILL JAG VILL JAG VILL.
Min mage ska såklart svika mig.
Den värker som en avhuggen liltå. AJ!

RSS 2.0