Jag orkar inte mer!

Jag läste nyss en dagbok skriven av en tjej med anorexia.
Det var så hemskt. Så gripande. Jag blev så ledsen.

Det värsta av allt var att jag kände igen mig så enormt mycket. Vartenda ord, alla känslor. Hur man inledningsvis tänker. Äta lite nyttigare, må bättre, träna mer, gå ner lite i vikt osv. Men sedan gick det utför. Viktnedgången startade. Först några kilon, sedan mer. Sedan mycket, mycket mer.

Jag mår illa när jag läser det. Jag känner att jag är påväg dit. Jag har inte nått långt i sjukdomen, om jag nu är sjuk. Men det är så skrämmande att läsa. Jag blir inte sjuk. Jag är inte en person som får anorexi. Inte jag. Det känns så overkligt. Jag är inte sjuk. Inte än iaf.

Jag skäms över mig själv. Över hur jag tänker. Över att jag ens tänker i dessa banor.
Än så länge har jag gått ner ungefär 10 kg. Jag vill inte säga exakt vad jag väger, jag vet föresten inte exakt vad jag väger. Jag är 1,75 lång och väger under 60 iaf. Hur mycket under vet jag ej, men inte mindre än 50kg. Jag vill gå ner mer, jag vill bli mindre.

MEN jag vill inte bli sjuk.
Jag vill vara smal och frisk.